Fältstudie bedömning

Fältstudier på Samskolan

Naturvetarlinje i årskurs ett i kurs Bild och Form 1b. Lärare Marianne Rylander. Femton elever.

Planering för lektion

Fokus under höstterminen är måleri med fokus på tekniker och färg. Planeringen för lektionen hade gjorts för måleri och processen i arbetet mot bedömning av elevernas resultat av bilderna.

Syfte och Kunskapskrav

Syftet med lektionen var att fördjupa elevernas kunskaper om tekniker för måleri och perspektivseende samt även avbildning av miljöer från fotografi till måleri. Nedan har jag tolkat syfte och kunskapskrav kopplat till lektionen.

Syfte:  Grundläggande kompositionstraditioner för två- och tredimensionella bilder samt färglära. Bildproduktion i tvådimensionella tekniker i nya och traditionella material, metoder och medier. Bildens uttrycksmedel, till exempel linje, form, färg, ljus, skugga och ytstruktur, och hur de hänger samman med det färdiga bilduttrycket.

Kunskapskrav: I sitt bildskapande använder eleven olika metoder. Dessutom bearbetar och löser eleven bildkonstruktionsproblem. Eleven hanterar handlag av material och tekniker samt, formspråk för att åstadkomma önskade visuella effekter.

Förkunskaper för uppgift

Material och teknikförkunskaper i måleri. Eleverna hade ett nyligen avslutat arbete i stilleben då de skulle fånga ljus och mörker från föremålen i bilden. De hade arbetat med akryl och fått kunskaper om hur de kunde använda färg för att skapa djup och liv i bilden med ljus, mörker och skuggor. Då fick de använda vitt, svart och en vald grundfärg. De hade kort tid på sig att teckna av, måla och samt beskära bilden. I uppgiften bedömdes resultatet av hur de lyckats komma fram till tydlighet med ljus och mörker i motivet.

Pågående uppgift

Efterföljande uppgift bestod av fördjupning med ljus och mörker i avbildning av befintlig bild. De fick att ta ett nytt fotografi eller ett befintligt sådant för att arbeta med perspektiv. Nu också med akrylfärger men med två valda färger utöver vitt och svart. Detta arbete hade pågått några lektioner innan den lektion vi var på. De skulle jobba med horisontlinje, perspektiv och att lämna detaljer till de stora färgblocken fanns på plats.

Under lektionen arbetade eleverna koncentrerat och de resonerade med varandra om hur de skulle lösa olika problem med bildframställningen. Läraren tog aktivt del av deras arbeten och hjälpte till vid förfrågan samt stöttade dem när hon såg någon som hade fastnat. Deras frågor handlade oftast om färgblandning och hur de skulle gå vidare när ett färgblock var färdigt. Läraren skulle eventuellt ge eleverna någon extra lektion för att slutföra uppgiften. Detta beroende på hur lång de hade kommit mot resultatet.

Formativ bedömning och bedömning av uppgift

Under pågående lektion gav läraren formativ bedömning genom att vägleda eleverna mot målet med uppgiften. Liksom den föregående uppgiften skulle denna bedömas genom resultatet. Läraren samtalar med eleverna om förslag på framtida utveckling i samband med betygsättning. Däremot blev det för mig oklart hur läraren dokumenterar bedömningen. Eleverna verkar inte föra någon blogg eller annan dokumentation av sina arbeten.

Ramfaktorer

Lektionssalen var liten och enkel men ompysslad med takfönsterljus och tillräckligt stor för elevgruppen. Dock var den för liten för klasser med trettio elever. Organisationen i salen var översiktlig och tydlig. Läraren tyckte att de hade gott om resurser och behövde inte anpassa uppgifter på grund av dålig ekonomi. Läraren upplevde eleverna som ambitiösa och målmedvetna och att ingen behövde något särskilt stöd för att klara kunskapskraven.

Lektionen var en och en halv timme.

Om bedömning inom bildämnet

Om bedömning inom bildämnet

Texten nedan är inspirerad av utdrag från Skolverket, Lärande och bedömning av Anders Jönsson (2017) och Bedömningsstöd i bild, årskurs 7-9 (2012) och de seminarier vi haft om bedömning på HDK.

Kunskapskravens formuleringar sätter ramar för hur läraren kan utforma sin undervisning eftersom elevernas förmågor ska utvecklas i relation till dessa. Lärandet i skolan påverkas alltså av lärarens syn på kunskapskraven och hur de omfattas i planeringen och genomförandet av undervisningen. Kunskapskraven lyfter fram framställning av bilder som kommunicerar budskap, kunskaper om tekniker, verktyg och material, utvecklande av idéer av bilder, formuleringar och val av handlingsalternativ som leder framåt i arbetsprocesser, presentation av bilder för syfte och sammanhang, att föra resonemang samt ge omdömen av arbetsprocess och kvalitén bilder. Bildämnet ska alltså bidra till elevers utvecklande av kreativa lösningar inom de olika områden som undervisningen ger.

Lärarens uppgift är att uppmärksamma elevers arbetsprocesser inom givna förutsättningar och hjälpa elever att själva se och uppleva sin utveckling. Elever ska vara medvetna om när deras uppgifter bedöms och på vilket sätt de bedöms. Men elevers kunskaper kan visa sig i olika sammanhang. Kunskaper som ska bedömas i ett särskilt sammanhang kan visa sig vid senare tillfällen. Därför måste läraren alltid uppmärksamma elevers kunnande och utveckling. En bildanalysuppgift inom konsthistoria och en specifik redovisning för denna, oavsett om den är skriftlig eller muntlig, kanske inte är gynnsam för eleven i stunden. Men senare, vid en kamratbedömning, visar sig eleven ha dessa kunskaper. Därför genomsyrar bedömning hela undervisningen. Lärarens kunnande om undervisningens syfte i relation till bedömningen blir oerhört viktig då elever kan visa sitt kunnande i olika sammanhang.

Undervisning bör därför genomföras så att elever på olika sätt får visa sina kunskaper. Variation av uppgifter likväl variation av sätt att visa kunskap på bör gå hand i hand. Annars riskerar läraren att inte få syn på elevers kunskaper och i värsta fall utestänga några elever från att visa vad de kan. Lika många människor som finns i klassrummet är också variationer av förutsättningar för att nå kunskapskraven. Mitt ansvar som lärare är att ge tillgång till elevers möjlighet att synliggöra sina kunskaper. För att arbeta så likvärdigt som möjligt krävs variation i undervisningen mot kunskapskraven.

Att lära känna elevers tänkande kring sina arbetsprocesser är en viktig aspekt som bör ingå i planeringen för hur elever ska visa sitt kunnande. En blogg eller en film som visar resultatet av uppgifter räcker alltså inte för bedömning utan snarare dokumentation av själva arbetsprocessen. För hur ska jag som lärare se utvecklingen av idéer eller resonemangen kring arbetsuppgifterna och kunna bedöma dessa om de inte är dokumenterade. Syftesdelen inom bildämnet på Skolverket lyfter fram vikten av bildämnet som en helhet där visuell kultur och förståelse för hur bilder kommunicerar hör samman med bildskapandet. Att integrera analys med gestaltning, lyfta fram bildämnet som en del av vår historia och samtid där elever får syn på sig själva och sina förmågor och utvecklingsmöjligheter, blir utmaningen att arbeta med mot kunskapskraven. Elever ska få de stöd de behöver för att få tillgång till sin kännedom om sina arbetsprocesser och alltid veta vad som bedöms. Att föra samtal med elever om bedömning är viktigt för förtroende mellan elev och lärare och därmed för elevers utveckling inom ämnet.