Liksom inom övrigt filmskapande är Stop Motion också
ett sätt att berätta med rörlig bild, för det är ju det det blir med Stop
Motion-tekniken. Att fånga rörelsen är utmaningen och beroende på hur lång tid
varje bild får och hur “verklighetsnära” resultatet ska bli krävs olika
förberedelser. Jag satte Barbiedockor i jobb för att gestalta en rymning från
den lägenhet där de tvingas bo eller kanske snarare förvaras. Sedan fick det
bli som det blev. Barbiedockorna kläddes i hemstickade, oberäkneligt ihopsatta
kläder, vilka ger dem en egen värld och möjlighet att finnas utanför
barbiedockans norm.
De filmades i befintligt rum och är jag började krypa kring trösklarna blev
upplevelsen av ljuset i rummet annorlunda. Istället för att ljussätta så lät
jag det befintliga ljuset i hallen få vara kvar. Det fanns en smutsighet och
ofixad känsla med det ljuset som jag tyckte passade berättelsen. Och det blev
lättare att hantera skuggor som inte fick hamna bild.
En assistent fick vara med då det
blev omöjligt att hålla Barbiedockorna på plats, samtidigt som jag filmade. Vi
turades om att stryka golvet med våra kläder och att trycka på filmknappen i
appen.
Tacksamt med stopmotion är att det
så lätt går att backa och att efterlikna den tidigare bilden. Och samtidigt
utmana det exakta så att en del rörelser blir avvikande och särskilt stora. Det
konstiga ger en effekt och ett personligt uttryck. Men vad svårt det är för
Barbies att gå ner på knä och att ta sig nedför en trappa! Senare lade jag en röst som ljud,
som pratar om en slags rymning utifrån en dröm.
Stop Motion kräver mycket tålamod för lite filmtid men det kan vara ett bra
sätt att ta sig in i filmtänkandet vad gäller perspektiv, bildutsnitt,
klippning, ljus, berättelse och uttryck. Att göra korta övningar i klassrummet
kan integreras med skapande av rum och karaktärer i olika materiel. Och då det
ger möjlighet att arbeta fram berättelser i mindre storlek med liten budget
finns utrymme för att pröva och göra om. Elever får lättare översikt över de
olika elementen som gör film till film och det blir lättare att hantera ljus, bildutsnitt,
och uttryck. Men samtidigt går det att jämföra med en storskalig filminspelning
då det innebär att i stort sätt arbeta med samma principer.
I boken Bildundervisning och lärande
genom bilder står: “Ett multimodalt berättande innebär att eleven ska
sträva efter att analysera och argumentera för olika slags texter och medier.”
(Bohlin, s. 97). Svenskämnet kan i samarbete med bildämnet ge elever upplevelser
och nya kunskaper om att gå från ord till bild. Att sammanhängande få arbeta
med skapandet av film utifrån alla olika perspektiv såsom berättelsens
begynnelse till ord på papper, vidare mot visualisering mot filmning och senare
att kommunicera till andra, kan ge en djupare förståelse för vad det vidgade
textbegreppet innebär. Alla former av berättande med dess olika förutsättningar
för gestaltande har sin egenart. Att lära känna bildämnet multimodalt tillsammans
med andra ämnen kan bidra till en djupare förståelse för bild som kommunikation
i ett större perspektivs. Lärare i andra ämnen kan ibland uppmuntra elever till
redovisningar genom multimodalt berättande men ger sällan tiden för att öva på
den sortens gestaltning. Att lära sig Stop Motion kan därför vara en viktig
ingrediens i bildundervisningen. Det är dessutom ett lämpligt sätt att kreativt få använda mobiltelefonen i klassrummet.
Referens:
Bolin, P. Johansson, B.
Åhsén, G. (2017) Bildundervisning och
lärande genom bilder Stockholm: Författarna och Liber AB
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar