Om bedömning inom bildämnet

Om bedömning inom bildämnet

Texten nedan är inspirerad av utdrag från Skolverket, Lärande och bedömning av Anders Jönsson (2017) och Bedömningsstöd i bild, årskurs 7-9 (2012) och de seminarier vi haft om bedömning på HDK.

Kunskapskravens formuleringar sätter ramar för hur läraren kan utforma sin undervisning eftersom elevernas förmågor ska utvecklas i relation till dessa. Lärandet i skolan påverkas alltså av lärarens syn på kunskapskraven och hur de omfattas i planeringen och genomförandet av undervisningen. Kunskapskraven lyfter fram framställning av bilder som kommunicerar budskap, kunskaper om tekniker, verktyg och material, utvecklande av idéer av bilder, formuleringar och val av handlingsalternativ som leder framåt i arbetsprocesser, presentation av bilder för syfte och sammanhang, att föra resonemang samt ge omdömen av arbetsprocess och kvalitén bilder. Bildämnet ska alltså bidra till elevers utvecklande av kreativa lösningar inom de olika områden som undervisningen ger.

Lärarens uppgift är att uppmärksamma elevers arbetsprocesser inom givna förutsättningar och hjälpa elever att själva se och uppleva sin utveckling. Elever ska vara medvetna om när deras uppgifter bedöms och på vilket sätt de bedöms. Men elevers kunskaper kan visa sig i olika sammanhang. Kunskaper som ska bedömas i ett särskilt sammanhang kan visa sig vid senare tillfällen. Därför måste läraren alltid uppmärksamma elevers kunnande och utveckling. En bildanalysuppgift inom konsthistoria och en specifik redovisning för denna, oavsett om den är skriftlig eller muntlig, kanske inte är gynnsam för eleven i stunden. Men senare, vid en kamratbedömning, visar sig eleven ha dessa kunskaper. Därför genomsyrar bedömning hela undervisningen. Lärarens kunnande om undervisningens syfte i relation till bedömningen blir oerhört viktig då elever kan visa sitt kunnande i olika sammanhang.

Undervisning bör därför genomföras så att elever på olika sätt får visa sina kunskaper. Variation av uppgifter likväl variation av sätt att visa kunskap på bör gå hand i hand. Annars riskerar läraren att inte få syn på elevers kunskaper och i värsta fall utestänga några elever från att visa vad de kan. Lika många människor som finns i klassrummet är också variationer av förutsättningar för att nå kunskapskraven. Mitt ansvar som lärare är att ge tillgång till elevers möjlighet att synliggöra sina kunskaper. För att arbeta så likvärdigt som möjligt krävs variation i undervisningen mot kunskapskraven.

Att lära känna elevers tänkande kring sina arbetsprocesser är en viktig aspekt som bör ingå i planeringen för hur elever ska visa sitt kunnande. En blogg eller en film som visar resultatet av uppgifter räcker alltså inte för bedömning utan snarare dokumentation av själva arbetsprocessen. För hur ska jag som lärare se utvecklingen av idéer eller resonemangen kring arbetsuppgifterna och kunna bedöma dessa om de inte är dokumenterade. Syftesdelen inom bildämnet på Skolverket lyfter fram vikten av bildämnet som en helhet där visuell kultur och förståelse för hur bilder kommunicerar hör samman med bildskapandet. Att integrera analys med gestaltning, lyfta fram bildämnet som en del av vår historia och samtid där elever får syn på sig själva och sina förmågor och utvecklingsmöjligheter, blir utmaningen att arbeta med mot kunskapskraven. Elever ska få de stöd de behöver för att få tillgång till sin kännedom om sina arbetsprocesser och alltid veta vad som bedöms. Att föra samtal med elever om bedömning är viktigt för förtroende mellan elev och lärare och därmed för elevers utveckling inom ämnet.